Korma förknippas med Mughal-imperiets hovkök i Nordindien. Imperiet (1526-1857) hade stort inflytande på nordindisk matlagning, med stora kök i Delhi, Agra och Lahore. Ordet korma är troligen besläktat med turkiskt kavurma, och rätten är en av de rätter, tillsammans med biryani och kebab, som tydligast bär Mughal-kökets arv.
Exakt när korma fick sin nuvarande form är svårt att datera. Tekniken att braisera kött i yoghurt och kryddor ligger nära de rätter som beskrivs vid de mogulska hoven, och källor från Akbars tid, som Ain-i-Akbari från 1590-talet, nämner närbesläktade grytor som qalia. Rätten under namnet korma finns väl dokumenterad i senare kokböcker.
Från hovet spreds korma till städernas kök och restauranger, och regionala hovtraditioner utvecklade egna versioner. Lucknows Awadhi-kök gav den bleka Nawabi-stilen, medan Hyderabads kök gav en kraftigare, rödare tolkning. Nötpasta, saffran och rosenvatten förknippas med hovstilen.
Korma spreds internationellt med den indiska diasporan under 1900-talet. I den brittiska curryhus-traditionen blev korma ofta en mild, sötaktig och gräddig rätt, ibland med kokos. Receptet här återvänder till hovstilens teknik med ghee, hela kryddor, stekt lök, yoghurt och nötpasta.