Pad kra pao är en relativt modern thailändsk rätt som sannolikt utvecklades under 1900-talet, i takt med att wokteknik spreds i Thailand genom kinesisk migration. Någon exakt tidpunkt eller enskild upphovsperson är inte dokumenterad, men rätten kopplas ofta till den period då snabb, wokad gatumat blev allt vanligare i urbana miljöer. Snarare än att härstamma från en specifik kinesisk förlaga är pad kra pao ett exempel på hur kinesiska tillagningsmetoder kombinerades med lokala ingredienser och smakprofiler.
En central ingrediens är holy basil (Ocimum tenuiflorum), som har använts i Syd- och Sydostasien i århundraden både i matlagning och inom traditionell medicin. Kombinationen av denna ört med snabb wokning, fisksås och färsk chili speglar ett tydligt möte mellan lokala råvaror och importerad teknik. Rätten tillagas oftast med fläsk, kyckling eller nötkött och serveras vanligtvis med ris och stekt ägg.
Pad kra pao fick bred spridning under efterkrigstiden och etablerade sig särskilt under senare delen av 1900-talet som en av de mest lättillgängliga rätterna i det thailändska gatuköket. Dess popularitet kan förklaras av att den är snabb att tillaga, prisvärd och har en kraftfull, balanserad smakprofil. Liksom många andra street food-rätter dokumenterades den först relativt sent i tryckta kokböcker.
I dag betraktas pad kra pao som en ikonisk del av det thailändska köket, även om landet saknar en officiell nationalrätt. Rätten har också spridits internationellt och anpassats lokalt; i Taiwan är en variant med fläsk vanlig och känd som 打拋豬 (dǎ pāo zhū). Trots sin globala spridning är tillagningsmetoden i grunden densamma, och rätten förblir starkt förknippad med thailändsk vardagsmat och gatukökstradition.
